I bland får jag frågan om hur vig/rörlig lillkillen är och svaret är väl…
ganska… ;O)


(Tack kusin för bilderna!)
I bland får jag frågan om hur vig/rörlig lillkillen är och svaret är väl…
ganska… ;O)


(Tack kusin för bilderna!)
En av de gånger vi var på McDonalds så blev jag så less på allt pillande med fingrarna i chokladmuffinsen så jag sa till på skarpen “sluta kalla med fingrarna!”
Svaret kom snabbt: MEN HUR SKA JAG DÅ KUNNA HÅLLA I DEN OCH ÄTA?!
Och så fortsatte hon äta så här vilket resulterade i mycket rena fingrar men ett helt nerkladdat ansikte! :-D
Man får vad man ber om med andra ord! :)

Tror att jag skrivit om det här förut men jag gör väl som Aftonbladet, tuggar om samma “nyhet” fler gånger och låssas att det är nåt nytt *S*
Fick fatt på en extremt prisvärd minidator för 1900:- för ett tag med hjälp av guben (Butik: OnOff). Den kan användas som hjälpmedel i skolan eller bara som kul dvs. spela spel på, rita, skriva etc. Dess innehåll skiljer sej inte från en fullfjädrad stor bärbar utan skillnaden ligger i att den inte är lika kraftfull *men* för enkla barnspel, kolla e-post, surfa och att skriva och rita med så duger den mer än väl! Den är också lät och får smidigt plats i en vanlig barnryggsäck. Själv brukar jag ha den i min handväska när jag är på möten och använder den i stället för ett anteckningsblock :)
Jag har sett små hjälpmedel i form av “datorer” som barn får i skolan som har skrivsvårigheter och faktiskt kan jag inte förstå varför skolan inte varit smart nog att köpa in dom här smådatorerna i stället när de fanns till ett så bra pris. De är så pass små och smidiga att de inte tar mycket plats alls på bänken/bordet.
Denna dator går inte längre att få tag i till samma braiga pris utan den finns nu i en nyare, lite snabbare version och vips hamna prislappen på strax över 3000:- Fortfarande ett relativt bra pris för en bärbar dator men då den fortfarande inte är lika snabb som en vanlig bärbar där en stor bärbar med stark processor kostar ungefär lika mycket så blir inte priset försvarbart.
1900:- för en minidator som passar perfekt för barn var smart och bra! Hade den som tog fram dessa datorer varit marknadsmässigt smart så hade de salufört denna billigare variant som just en barndator för enkla spel, rita, skriva, surf och e-post.
På bilden syns ganska bra hur liten och smidig den är, precis lagom behändig för små barnhänder :-)

Nu så har vi fått hem tenniskorna från Ortopeden också och de är faktiskt riktigt snygga eller coola som lillkillen säger :-) Det enda jag reagerade lite på är att dom (tenniskorna) är lite tunga men jag gissar att det beror på inlägget som satts in i skon samt ett skon är förstärkt för att stödja vristen och foten.
Sandalen (vars utseende jag fortfarande inte blivit helt vän med) saknar ännu sitt inlägg men förhoppningsvis kommer dessa under nästa vecka.
Sedan han fått dessa skor har han faktiskt klarat sej nästan helt från att ramla :-o *peppar, peppar ta i trä* Detta mot att stupa i backen 10-15 gånger om dagen.

Lillkillen har en rullstol som avlastning då han inte orkar gå så mycket och om vi bara låter honom gå så knatar han på utan att säga nåt om det och så tar orken bara slut rätt som det är och man får bära honom alt. så börjar han kinka och gnälla, vägrar gå och fryser fast på stället där han står.
Orken är slut och det gör säker ont både här och där även om han inte kan tala om just det. Ett annat senario är att han knatar på och så fort vi kommer hem så går han och lägger sej och sover ett par timmar. En promenad i en affär kan också vara nog för att han ska tillbringa resten av dagen i horisontalt läge, han bara ligger ner och hasar sej fram över golvet. Han behöver helt enkelt sin stol vid förflyttning så att vi kan spara på orken till roligare saker.
Vi åker till affären, City Gross, en enorm affär som det tar sin tid att handla i och han rullar omkring i sin stol, kikar på saker och är helt tillfreds. När vi kommer till kassan så ser han inte så bra så han kliver ur stolen och tittar lite på rullbandet, kikar i vagnen på vad vi handlat och går sen tillbaka till sin stol som han har ställt framför kassörskan… Då kläcker hon ur sej till lillkillen “men varför har du den där stolen, den behöver ju inte du” Jag ser hur lillkillen blir helt ställd, osäker och besvärad och då han har svårt att prata så så säger han ingenting utan bara rullar iväg.
Liksom hur beter sej folk och mot ett barn på 4 år till på köpet, tror dom verkligen att han har en stol för att det är kul eller vad då?! Hur mycket sådant här ska han få utstå… ska han måsta lära sej att försvara sin stol och att han behöver den mot främmande människor hela tiden?! Fy 17!! *arg*

Cooling killen nr 1 ;O)
Och så vill han naturligvis visa upp hjulen som, förutom bromsarna, är det bästa på hela stolen :O)

Efter att i flera år varit utan så har nu lillkillen (4 år) äntligen fått prova ut ett par sandaler och ett par skor på Ortopedtekniska. Sandalerna var väl si så där snygga i och med att det måste vara så in i norden höga för att stödja rätt så… ser de ut som handikappskor :-/
Ska inte tycka så och han böhöver ju ha dessa skor men… ja, ja… Tennisskorna däremot var hur tuffa som helst. Inlägg och skorna är färdiga att hämta i nästa vecka. 800 spänn gick det hela lös på och just nu när jag har som minst pengar *suck* men de är värda varje krona bara han slipper fortsätta att ramla och slå sej dagarna i ända.
Rullstolen för avlastnig, transport kommer i morgon men jag hoppas nästan att hans cykel (16 tum med 3 hjul) dröjer lite för nu har jag rakt inte råd med de 1000:- som den kostar att lösa ut :-/
Ibland förundras man för en kort sekund över tips som barnsajter lägger ut till föräldrar som i vissa fall till och med kan vara faliga. “Om barnen slåss i baksätet, såga till en playwoodskiva och sätt upp i mitten. ” Det låter liksom inte helt ok att ha en lös playwoodskiva i bilen, vad händer med den vid en krock eller hård inbromsning?
Om man tänker till så är detta dessutom ett ickeproblem, om barnen har svårt att komma överens i baksätet… Låt ett barn åka i fram och ett i bak och så kan man låta barnen turas om… Prolemet löst… eller i alla fall löst om den förälder som brukar sitta i fram som passagerare “klarar av” att åka bak… ;O)
http://www.alltombarn.se/smabarn/7-satt-att-lura-barn-1.22653?image=6
Vad har BVC hållit på med?! När man läser artikeln via länken nedan om föräldrar som inte sovit en endaste hel natt på 6 år så undrar man vad f-n den BVC-sköterskan de gått till hållit på med?! Det är nämligen inte svårt att få stopp på sömneländet!
Mina två senaste sov inte en endaste hel natt, de vaknade inte en gång utan flera gånger per natt och när de gjort så i över ett år så var jag färdig för hispan… Jag fick då rådet via BVC att prova rogivande droppar som är helt OFARLIGA för barnet men de gör att barnet sover förbi sina “vakna” perioder och gör att sömnen rättar till sej. De hjälper till att bryta det felaktiga sömnmönstret och gör att man som förälder inte går sönder av sömnbrist.
Alltså, varför har inte dessa barn fått prova det här för länge, länge sen?!?! Det är ett välkänt och beprövat sätt och medel att avända när ingenting annat fungerar och de här föräldrarna har verkligen försökt länge! Kanske också detta att de försökt så länge har bidragit till att ena barnet fått nattskräck. så jäkla dåligt av BVC att inte informera om den hjälp som finns och att de med detta utsatt både föräldrar och barn för onödigt lidande!

Igår när lillflickan skulle sova så var det oroligt, hon hittade på tusen saker att göra för att undvika sängen. Efter lite om och men så kom hon iaf i säng. Hon började då klaga över att hon nog ar sjuk, att det var nåt med magen eller halsen. Vi pratade lite om det och jag märkte att hon inte ville att jag skulle lämna rummet. En saga till, bädda om, törstig, prata lite till.
Sen kom det lite stötvis ihop blandat med annat, de finns svampar i skogen, jag hann inte med, dom andra hörde inte fast jag ropade. Jag fick ingen riktig reda i vad hon sa förutom att jag förstod det där med svamparna, hon är ju rädd för svampar av alla saker man kan vara rädd för… och de hade ju varit i skogen med dagis och där finns det självklart svampar.
Hon var mycket uppriven, inte ledsen mera upprörd, rädd över det som varit i skogen vilket satte sej i magen. jag har nu frågat dagis vad det eg. var som hände och jag trodde faktiskt inte att det varit något särskilt då jag vet att lillflickan reagerar starkt på saker som andra barn knappt ens skulle lyfta ett ögonbryn över. Hon hade tappat en sko i skogen efter en liten krock med en fröken vilket gjorde att hon inte hann med när alla barnen sprang iväg i leken de skulle göra. Då ropade hon men alla fortsatte i leken vilket är fullt normalt, hon kommer ju när hon fått på sej skon och alla ska ju inte behöva stå som statyer och vänta på det.
I hennes värld var detta en mycket stor och hemsk händelse, hon tappade skon och kunde iom det inte göra så som man ska dvs. hinna med dom andra i leken och gömma sej, regelbrott i hennes värld, ett misslyckande. Och sen att dom inte stannade när hon ropade förstärkte det här ännu mer + att hon trodde att hon inte skulle få vara med överhuvudtaget och blev rädd. Att hon hela tiden hade en fröken bredvid sej som lugnade henne hjälpte nog inte alls för har hon väl låst in sej så spelar det inte sån stor roll vad den personen bredvid säger, det går inte in men att hon hade en fröken bredvid har ändå en enorm betydelse för annars hade hennes kväll nog varit tio reser värre med magont och andra paniksaker.
Den här delen är arbetsam och då speciellt för henne. Man vet aldrig hur hon upplever en situation och oftast så förstår hon inte situationen, vad som händer, sker, sägs etc. så även små obetydliga saker för oss andra kan bli riktigt otäckt för henne. Det går heller inte att skydda henne från det här iom att man aldrig på förhand kan veta hur en dag kommer se ut eller hur hon kommer tolka olika saker runt omkring. Det går liksom att lägga lite bomull men inte fullt ut :-/ (svårt att beskriva)